Fogdö är en stor (grovt 10×6 km) flack udde ut i Mälaren med till största delen odlad mark. Fornborgen ligger på Stenby gårds ägor ungefär mitt på Fogdö. Det är 200 meter mellan nuvarande Stenby gård och fornborgen. Det finns flera närliggande gravfält. Nuvarande Fogdö kyrka är inom synhåll från gården. Rannsakningar efter antikviteter (under 1600-talets andra hälft) nämner att vid Stenby ”ligger en stor stenborg på ett högt berg varuppå det är en vacker grön plats med en ingång så att man kan rida dit på häst” (Ståhle 1969:30).
Fornborgsberget är inte högt. Borgstorlek 200×140 meter, högsta murhöjd 4 meter, största bredd 12 meter. Vid besök var borgens inre och omgivningar en fårhage, och det var lätt att ta sig upp i borgen vars inre är som en rund platt gräsyta. Bornfalk Back rapporterar i sin avhandling att han noterar en ej tidigare rapporterad rektangulär husplatå på 10×20 meter i väster i borgen (2023:305). Muren är tämligen välbevarad och borgen ter sig typiskt mellersta järnålderstida. Stora lövträd växer på berget och det är svårt få utsikt.
Fornlämningar och ortnamn: Femtio meter norr om borgen ses två parallella stensträngar som i Fornsök beskrivs som en 30 meter lång fägata. Nedanför muren i norr finns också några enskilda stensättningar och ett mindre gravfält. Där finns också en hög med 10 meters diameter. Sydöst knappt 300 meter från nuvarande gårdsbebyggelse finns ett gravfält med 40 lämningar. Absoluta flertalet gravar är runda stensättningar. Även cirka 400 meter öster och cirka 600 meter nordnordost om nuvarande gård ses gravfält med stensättningar. Stensträngar förekommer i socknen på flera ställen, alltid på impediment eller i skogspartier, inte sällan verkar de dela av en höjd.
Cirka en km sydöst om Stenby ligger ett gravfält med storhögen Ingjaldshögen som har 30 meter diameter och är 3–5 meter hög (den ligger ej på plan yta). Den är rund men har avplattad topp, i mitten nersjunken. Enligt Lindqvist har namnet påförts högen på 1800-talet. Hos traktens befolkning kallades den ”Högen” eller ”Husbyhögen” (1921:84). Nuvarande Husby ligger 750 meter österut från storhögen, under järnåldern vid Mälaren.
Ingjaldshögen grävdes i början av 1900-talet. År 1921 redovisade Sune Lindqvist fynden i en artikel om Ynglingaättens gravskick. Han nämner gravfynden: spelbrickor och två långsträckta kammar, bitar av en grön glasbägare med inrullad överkant och därunder pålagda gula trådar, små bronsfragment, däribland nitade ribbor (liknande de som på Vendelhjälmar höll fast figurblecken), brons och järnstift med välvda huvuden, spikar och en stor samling brända ben. Enligt Bratt är det ben från häst, hund, får/get, svin, katt, berguv, duvhök, gås, and och tamhöns (2008:308). I Bratts förteckning är dateringen 800-tal. Lindqvist jämför med fynd från Vendel och anser snarare 600–700 tal (1921:90f).
Att man hänfört Ingjalds grav hit beror på att han i Snorri Sturlasons Ynglingasaga har sitt hem i vad som tolkats som Rällinge knappt sex km nordväst om Stenbyborgen. Andra menar att det snarare är någonstans i trakten av Rönö, Södermanland som avses (Fischer 2005:188). Enligt Yngligasagan (277–285) ordnade Ingjald gravöl efter sin fars Anunds död. Han bjöd ett antal hövdingar från Mälardalen. Alla kom utom en. När gästerna var rejält berusade lät han bränna dem inne och ”Efter detta lade konung Ingiald under sig alla de riken som dessa konungar hade egt, och tog skatter af dem”. Efter förvecklingar som inbegriper hans dotter Åsa, som giftes bort till Skåne där hon enligt sagan förmådde sin man att döda sin bror och därefter flydde tillbaka till sin far, var de båda med Ingjalds hird på Rällinge då Ivar Vidfamne kom med en stor här för att hämnas sin farbror. Ingjald insåg att han inte hade styrkor nog att försvara sig, lät sin hird berusa sig och satte sen själv eld på hallen och lät sig, Åsa och sin hird brännas inne. Detta må vara historiskt inkorrekt men berättelserna kan reflektera det politiska landskapet med ett ständigt krigande för att behålla dominans över även ett mindre område (Fischer 2005:186).
Fogdö kyrka ligger cirka 750 meter söder om Stenby. Där låg enligt Hellberg tidigare ett nu försvunnet Sätuna daterat till romersk järnålder (2013:21). Det finns också ett Tuna belagt år 1233 cirka två km nordväst om Stenby (RAÄ Fogdö 481). Cirka 600 m söder om kyrkan ligger ett nu försvunnet Ingeby belagt år 1257 (bytomter i Fornsök norra och södra Ingeby RAÄ Fogdö 394 och 388 inom 200 meter från varandra). Hellberg anser att detta var det administrativa centrat i området. Husby vid Mälaren är ett yngre administrativt centrum. Inge-namnet ska enligt Hellberg förknippas med Ynglingaätten (2013:21). Gränsande till Sätuna var Lundby (Hellberg 2013:21). I närområdet finns också Berga, Karleby och Hovgården. Längre ut på Fogdö 4,5–5,5 km nordväst ligger Viby och Helgarö (numera kyrka).
Besök: Busshållplats finns vid Fogdö kyrka, det är en km platt öppen landsväg från borgen. Vi råkade träffa på gårdsfolk och fick parkera vid ekonomibyggnaden. Lätt ta sig upp på borgen. . Det är bara cirka 2 km till Ingjaldshögen. Besökt i augusti 2022. Mycket besöksvärd!
Fornborgar i Mälardalen 