Fornborgar i Mälardalen

Almgren, O. 1904. Sveriges fasta fornlämningar från Hednatiden. Uppsala.

–1906. Undersökning och beskrifning af förhistoriska fornlämningar i Sverige under år 1906. Fornvännen Vol. 1 (291–298).

Ambrosiani, B. 1958. Darsgärdekomplexet. Fornvännnen Vol. 53 (161–176).

Andersson, C. 2012. Runsa – A hilltop settlement during the Migration Period: Distinguishing spatiality and organization through analyzing chemical imprints of daily activities. Stockholm.

Andrén, A. 2006. A world of stone. Warrior culture, hybridity, and Old Norse cosmology. Old Norse religion in long-term perspectives. Andrén A., Jennbert, K. & Raudvere C. (red.) (33–38). Lund: Nordic Academic Press.

Anjou, S. 1935. Fornborgarnas betydelse ur etnografisk synpunkt, en diskussionsfråga. RIG Kulturhistorisk tidskrift (1–12).

Arrhenius, B & Eriksson, G. 2006. Gulldens hög i Husby-Långhundra. Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet. Stockholms Universitet.

Bennett Lagerlöf, A. 1989. Vendeltid vid Stenby. UV Rapport 1989:4. Stockholm.

Blad, Tobias. 2023. Eskilstunas Fornborgar: En GIS-baserad analys av relationen mellan fornborgarna och dess landskapsrum. Umeå.

Bornfalk Back, A. 2016. Konflikt i den arkeologiska rekonstruktionen: en pacificerad förhistoria? Fornvännen Vol. 111 (185–191).

– 2023. The vitrified wall of Broborg Hillfort in Uppland, Sweden- A comment on Sjöborg et al (2022). Journal of Archaeological Science: Report. Vol. 48.

Bornfalk Back, A. 2023. Avhandling. Från stenkrigare till borgjarl: Befästningskonsten i östra Sverige, 375-750 e.Kr. Uppsala

Bradley, R. 2000. An Archaeology of Natural Places. London & New York: Routledge.

Brate, E. 1913 (översättning och kommentarer). Den poetiska Eddan. 5:e upplagan 1994. Stockholm: Klassikerförlaget.

Bratt, P. 2008. Makt uttryckt i jord och sten. Stora högar och maktstrukturer i Mälardalen under järnålder. Stockholms Universitet.

Bratt, P. & Källman R. 1983. Förslag till kulturmiljöprogram för Nynäshamns kommun. Kulturhistoriskt värdefulla områden. Stockholm: Länsstyrelsen.

Brink, S.1990. Sockenbildning och sockennamn. Studier i äldre territoriell indelning i Norden. Uppsala.

– 1997. Political and Social Structures in Early Scandinavia 2. Aspects of Space and Territoriality – The Settlement District. I: Tor 29 (389-437).

– 2001. Mythologizing Landscape. Place and Space of Cult and Myth. Kontinuitäten und Brüche in der Religionsgeschichte. Stausberg, M. (red.) (76–112). Berlin & New York: De Gruyter.

– 2008. Naming the Land. The Viking World. Brink S., Price N. (red.) (57–66). New York: Routledge.

– 2014. Reading Cult and Mythology in Society and Landscape: The Toponymic Evidence. Nordic Mythologies: Interpretations, intersections, and institutions. Tangerlini, T (red.) (157–172).Berkeley, Los Angeles: North Pinehurst Press.

Burström, M., Winberg B., Zachrisson T. 1996. Fornlämningar och folkminnen. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Carlsson, A. 2015. Tolkande arkeologi och svensk forntidshistoria. Stockholm.

Carlsson, A. 2019. Husbjörn tog gäld på Gotland: Runstenarna vid Torsätra och relationen till Runsa och Sigtuna. I tidens landskap: en vänbok till Anders Andrén. Lund: Nordic Academic Press.

Carlshamre, S. 2020. Philosophy of the Cultural Sciences. Stockholm.

Cassel, K. 1998. Från grav till gård. Romersk järnålder på Gotland. Stockholms Universitet.

Clunies Ross, M. 1994. Hedniska ekon: myt och samhälle i fornnordisk litteratur. Gråbo: Anthropos.

Damell. D. 1974. Funderingar kring en fornborg. Årsboken Uppland. Uppsala.

Damell, D. & Ericsson, C. 2000. Eskilstuna historia. Forntiden och medeltiden. Eskilstuna: Lokalhistoriska sällskapet i norra Södermanland.

Damell, D. & Lorin, O. 2010. Fornborgsundersökningar i norra Södermanland. En slutrapport. Situne Dei (205–222).

Dillman, F-X. 1997. Kring de rituella gästabuden i fornskandinavisk religion. Uppsalakulten och Adam av Bremen (51–70). Nora: Nya Doxa.

Drobin, U. 1991. Mjödet och offersymboliken i fornnordisk religion. Studier i religionshistoria tillägnade Åke Hultcrantz professor emeritus den 1 juli 1986. Bäckman, L., Drobin, U., Berglie, P-A. Löbberöd (red.): Plus Ultra.

Eckhoff, E. 1901. Tvänne fornborgar vid Tullinge. Svenska Fornminesföreningens tidskrift No 31 (297–311).

Edberg, R. 2008. Heliga hägnader. Ett inlägg om Sigtuna, Tunaproblemet och fornborgarna. Situne Dei. Sigtuna.

Engström, J. 1984. Torsburgen: Tolkning av en gotländsk fornborg. Uppsala.

Fagerlund, D. 2009. Fornborgen Broborg arkeologiska undersökningar 1982 och 1983. Fornlämnng nr 156, Husby-Lundby 1:5 och Mälsta 1:6 Husby Långhundra socken, Uppland. Upplandsmuseets rapporter 2009:5.

Fischer, S. 2005. Roman Imperialism and Runic Literacy. The Westernization of Northern Europe (150–800 AD). Uppsala. 

Frazer, J.G. 1913. The Golden Bough. A study of magic and religion. 3:e utgåvan. London: Palgrave McMillan.

Fulk, R. D. 2002. Myth in historical perspective: The Case of Pagan Deities in the Anglo-Saxon Genealogies. A New Symposium. Schrempp A., Hansen W. F. (red). Indiana: Indiana University Press.

Gihl, G. 1918. Upplands fornborgar. Upplands fornminnesförenings Tidskrift XXXIII.

Hedin, A. 2020. Gnestaleden under järnålder och vikingatid: centralplatser längs en vattenled i Södermanland.

Hellberg, L. 1986. Hedendomens spår i uppländska ortnamn. Ortnamnsällskapet i Uppsala årsskrift. Uppsala.

– postumt 2013. Ortnamnen och den forntida sveastaten. Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning. Namn och bygd Vol. 101 (9–31).

Hermelin, O. 1929. Om Södermanlands fornborgar. Fornvännen 24, 89-98.

Holmberg K A. 1969. De svenska Tuna-namnen. Uppsala.

Hildebrand, H. 1872. Svenska folket under hednatiden. 2:a upplagan. Stockholm.

Hermelin, E.M. 1925. Bygdeborg vid Baldersta, Halla sn, Södermanland. Fornvännen 20, 215.

Johansen, B. 1997. Ormalur. Aspekter av tillvaro och landskap. Stockholm. 

Johansen, B & Petterson I-M. 1993. Från Borg till bunker. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Joyce R.A. & Gillespie S. 2015. Things in motion: object itineraries in anthropological practice. Santa Fe: SAR Press.

Jönis, R. 2020. Ett Sigtuna före staden, fanns det? Situne Dei. Sigtuna.

Kresten, P. 2001. A thermoluminescence date for the Rällinge hill fort, Raä 32, Helgarö parish, Södermanland : possible evidence of Ingjald’s fiery demise? Fornvännen 96:4.

Kresten P. et al 2003. TL-dating of vitrified material. Geochronometria Vol 22 9–14.

Kuhn, E. 2014. Frubergen och freyjakulten. Freyjas heliga berg under yngre järnåldern. C-uppsats. Stockhlms Universitet.

Jensen-Urstad, K. 2022. Prediktiv analys av fornborgar inom Sotholms härad. Specialiserad fältkurs. Stockholms Universitet.

Larsson, M. G. 1997. Från stormannagård till bondby: en studie av mellansvensk bebyggelseutveckling från äldre järnålder till medeltid. Lund.

Lindblom, C. 2013. Stenby gårdstomt. Särskild arkeologisk utredning, RAÄ Toresund 440, fastighet Toresund-Stenby 1:2, Toresund socken, Strängnäs kommun, Södermanlands län. Rapporter från Arkeologikonsult. Upplands Väsby.

Lindqvist, S. 1921. Ynglingaättens gravskick. Fornvännen Vol. 16 (83–194).

Lorin, O. 1985. Ett fornborgsprojekt i Rekarnebygden, Södermanland. Stockholm

Lönnroth, L. 2012. The Icelandic Sagas. The Viking World. Brink S., Price N. (red.) (304–310). Routledge: New York.

Mauss, M. Gåvan. 1972. Uppsala: Argos.

Nordberg, A. 2003. Krigarna i Odins sal. Dödsföreställningar och krigarkult i fornnordisk religion. Stockholms Universitet. 

– 2009. Tid, tideräkning och talsymbolik i Adam av Bremens skildring av kulten i Uppsala. Järnålderns rituella platser. Carlie A. (red.) (281–297). Halmstad: Kulturmiljö Halland.

– 2012. Continuity, change and regional variations in Old Norse religion. More than mythology: narratives, ritual practices and regional distribution in pre-Christian Scandinavian religions. Raudvere, C.,Schjødt, J. P. (red.) (119–152). Lund: Nordic Academic Press.

Nordén, A. 1938. Östergötlands järnålder. D. 1 Enskilda fyndgrupper och problem, H. 2 Kolmården- V. Husbydalen- Fornborgarna. Stockholm: Författarnas förlag.

– Postumt 2000. Text avsedd som Supplement till Östergötlands Runinskrifter av Erik Brate 1938. Kommenterad utgåva av Jan Owe. Bro.

Nordin, F. 1881. Om Gotlands fornborgar. Avtryck ur Kungl. Vitt. Hist. och Antiqv. Akademiens Månadsblad. Stockholm.

Nyman, E. 2021. Kap. 5.2.19. Namn på -tuna. Namn och namnforskning. Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn. Version 2. Nyströn, S. (red).

Nyström, S. 2021. Kap. 3.1 Ortnamn – funktioner, termer, tolkning. Namn och namnforskning- Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn. Version 2. Nyström, S (red).

Olausson, M. 1995. Avhandling. Det inneslutna rummet – om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar i Uppland från 1300 f.Kr. till Kristi födelse. Stockholm.  

– 1997. Hus och tomt i Uppland och Södermanland under yngre bronsålder och äldre järnålder. Bebyggelsehistorisk tidskrift No 33 (95–116).

– 2001. Två uppländska fornborgar. Arkeologisk undersökning av Stenby skans, RAÄ 86: Adelsö sn, Uppland. Rapport 6. Borgar och befästningsverk i Mellansverige 400–1000 e.Kr.

– 2007. En vallomgärdad storgård på Lindö utmark. Kartering av en inhägnad storgård, RAÄ 42, en gårdsbebyggelse, RAÄ 75:2, två gravfält, RAÄ 43 och 75:1 samt delar av ett stensträngssystem RAÄ 115, Lindö och Nyby, Kärrbo socken, Västmanland.Rapporter från Arkeologiska forskningslaboratoriet. Stockholm.

– 2008. När aristokratin flyttade upp på höjderna. Bebyggelsehistorisk tidskrift No 56 (24–40).

– 2009. At peace with walls – Fortifications and their significance AD 400 – 1100. The Martial Society. Aspects of warriors, fortifications and social change in Scandinavia. HolmquistOlausson L. & Olausson M. (red.) (35–70). Arkeologiska forskningslaboratoriet Stockholms Universitet.

– 2016. Varför bygga på höjder? Om den yngre folkvandringstiden och den äldre vendeltidens höjdbosättningar. Fornborgar, höjdbosättningar – aktuell forskning. Seminarium på Stockholms länsmuseum 2015. Stockholms läns hembygdsförbund.

Olausson M. & Lindström J. 2003. Fållnäs Rapport 3. Borgar och befästningsverk i Mellansverige 400 till 1100 e.Kr. Holmqvist Olausson L. (red.). Arkeologiska Forskningslaboratoriet Stockholms Universitet.

Olsen, M. 1912. Stedsnavnestudier. Kristiania.

Pilgren, L. 2110. Borg, berg och bygd: Selaötraktens fornborgar under den mellersta järnåldern. C-uppsats. Stockholms Universitet. Stockholm.

Risberg, J. 2011. Landskapets förändring vid Runsa fornborg de senaste 3000 åren. Ingår i Runnhusa: Bosättningen på berget med de många husen (red. Olausson, M).

Rydh, H. 1917. De arkeologiska undersökningarna på Adelsö sommaren 1916. Fornvännen Vol. 12 (90–95).

Rydh, H. 1936. Undersökningar på Adelsö. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Schneider, M. 2011. Broby – där hav mötte land: ortnamnsbildning vid kommunikativa knutpunkter i järnålderns Uppland. Fornvännen Vol. 106 (290–305).

Schmid, T. 1953. Eskil. Biskop, Helgon, missionär. Svenskt biografiskt lexikon. Band 14. Riksarkivet,

Schnell, I. 1933. En förteckning över fornborgarna i västra Uppland. Särtryck ur Upplands formminnesförenings tidskrift XLIII. Uppsala.

Schnell. I. 1934. Fornborgarna i Västmanlands län. Västmanlands fornminnesförenings årsskrift XXII 1934. Västerås.

Schnell, I. & Ståhle C. I. 1938. Rannsakningar om antikviteter i Södermanland 1667–1686. Sörmländska handlingar N:o 5, Södermanlands hembygdsförbund.

Schjødt, J. P. 2008. Initiation between two worlds. Structure and symbolism in pre-Christian Scandinavan religion. Odense: The University press of southern Denmark.

  –2020. Ritual Space. The Pre-Christian Religion of the North, Vol II. Turnhout, Belgien.

Sjöblom, R. et al. 2022. Assessment of the reason for the vitrification of a wall at a hillfort. The example of Broborg in Sweden. Journal of Archaeological Science: Reports Vol. 43 (1–12).  

Steenstrup, J. 1894. Nogle Bidrag til vore Landsbyers og Bebyggelsens Historie. Historisk Tidsskrift, Bind 6. Række, 5. Köpenhamn.

Stenberger, M. 1925. En preliminär undersökning av Ismantorps borg. Fornvännen Vol. 20 (358–375).

–1933. Öland under äldre järnåldern. Stockholm

Strid, J. P. 1999. Kulturlandskapets språkliga dimension. Ortnamnen. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.

Ström, F. 1974. Nid ergi and old norse moral attitudes. University College London: The Viking Society for northern research.

Sturlason, Snorri. Utgåva 1991. Nordiska kungasagor. Från Ynglingasagan till Olav Tryggvassons saga. Stockholm: Fabel.

Sundqvist, O. 1998. Kultledare och kultfunktionärer i det forntida Skandinavien. Svensk religionshistorisk årsskrift Vol. 7 (76–104).

– 2012. Religious Ruler Ideology in Pre-Christian Scandinavia. A contextual approach. More than Mythology: Narratives, Ritual Practices and Regional Distribution in Pre-Christian Scandinavian Religions, Raudvere, C., Schjødt, J. P (red.) (225–261). Lund: Nordic Academic Press.

– 2014. Frö – mer än en fruktbarhetsgud? Saga och Sed, Kungl. Gustav Adolfs akademiens årsbok 2014. Reinhammar, M. (red.)(43–68).

– 2017. Blod och blot. Blodets betydelse och funktion vid fornnordiska offerfester”. Scripta Islandica Vol. 68 (275–308).

Ståhle, C. I. 1960. Rannsakningar efter antikviteter, på akademiens uppdrag under redaktion av Carl Ivar Ståhle, Band I. Stockholm.

 – 1969. Rannsakningar efter antikviteter, på akademiens uppdrag under redaktion av Carl Ivar Ståhle Band II. Stockholm.

Svensson, I. Fornborgen Jätteberget. RAÄ 101, Toresund socken, Strängnäs kommun, Södermanlands län. Arkeologisk förundersökning och antikvarisk kontroll. Sörmlands museum arkeologi. Arkeologiska meddelanden 2005:20. Nyköping.

Tacitus, C. Germania. Översättning James Rives 1999. Cambridge: Clarendon house.

Tuan, Y-F. 1979. Space and place: The perspective of Experience. University of Minnesota Press.

Wikell, R. 1987. Bronsålder i Haninge. Ekonomi och bebyggelsemönster med utgångspunkt från älvkvarnsförekomst. Stockholm.

Vikstrand, P. 2001. Gudarnas platser. Förkristna sakrala ortnamn i Mälarlandskapen. Uppsala.

 – 2013. Järnålderns bebyggelsenamn. Om bebyggelsenamnens uppkomst och ålder i Mälarlandskapen. Institutet för språk och folkminnen, Uppsala.

Vretemark, M. 2013. Evidence of animal offerings in Iron Age Scandinavia. Bones, behaviour and belief. Ekroth G., Wallensten, J. (red.) (51–59). Publikationsnämnden vid de Svenska Instituten vid Rom och Athen.

Wahlberg, M. 1921. Kap. 3.5 Arkivsamlingar och publikationer. Namn och namnforskning. Ett levande läromedel om ortnamn personnamn och andra namn. Nyström, S (red).

Wall, Å. 2003. De hägnade bergens landskap. Om den äldre järnåldern på Södertörn. Stockholm.

Wiberg C-F. 1870. Om Gestriklands fornborgar. Svenska fornminnesföreningens tidskrift No 1 (46–51).

Welinder, S., Pedersen, E. A., Widgren, M. 2004. Det svenska jordbrukets historia 1. Jordbrukets första femtusen år 4000 f.Kr. – 1000 e.Kr. Stockholm: Natur och Kultur.

Widegren Lundin, L. 2011. Efter fornborgarna. En granskning av Stenbygårdarnas koppling till fornborgarna och periodskiftet 550 e. Kr. C-uppsats. Stockholms Universitet.

Widegren Lundin, L. 2016. Elevated crafts. Textile production at fortified hilltop settlements from the migration period. Linds universitet.

Vikstrand, P. 2021. Kap. 5.7 Datering av bebyggelsenamn. Namn och namnforskning ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn. Version 2. Nyström, S (red).

Zachrisson, S. 1963. Från vendeltid till vasatid. Redogörelse för de byggnadsarkeologiska utgrävningarna av Eskilstuna kloster och slott 1961–62. Eskilstuna.

Zachrisson, T. 2014. De heliga platsernas arkeologi – materiell kultur och miljöer i järnålderns Mellansverige. Handlingar från symposiet Den heliga platsen 15–18 september 2011 i Härnösand. Nyman, E., Magnusson, J., Strzelecka, E. (red.). Mittuniversitetet, Sundsvall.

Zachrisson, T. & Andren A. 2020. Ritual space. The pre-Christian Religion of the North. History and Structures. Vol. II. Schjødt J. P., Lindow, J., Andrén A. (red.) (590–642). Bredpols: Turnhout.