Fornborgar i Mälardalen

Version 250803

Hela Södermanland har sammanlagt 390 anläggningar registrerade som fornborgar i fornminnesregistret (inklusive 29 som är ”misstänkta fornlämningar, övrig kulturhistorisk lämning eller utan antikvarisk bedömning”). För att lättare förstå lokalisationen av borgar i Södermanland som är stort och komplext har jag brutit ut Rekarne, dvs ungefär området för Eskilstuna kommun, och Kungsörs och Arboga kommuner- alltså södra delen av västra mälarområdet och jämfört det med motsvarande område norr om Mälaren, Västmanland norr om Arbogaån. Topografiskt speglar områdena varandra med stora Mälarnära slätter.

Finns några skillnader i fornborgars läge/morfologi och ungefärliga dateringar mellan bygden söder och norr om Mälarens västra del?  

Jag räknar bort de som står som ”misstänkta fornlämningar”. Jag har besökt de som från beskrivning i Fornsök verkade vara möjliga mellersta järnåldersborgar. För datering se här. Det är förstås ett antal jag är osäker på. Några fornborgar kommer förbli osäkra och några kan tillkomma eller tas bort om dateringar tillkommer.

Först en kort redovisning av Rekare, dvs i stort nuvarande Eskilstuna kommun

Totalt finns 41 registrerade fornborgar inom området, några osäkra ej inräknade. Några är daterade tack vare undersökningar av Lorin och Damell.

Bornfalk Back räknar i sin avhandling (2024) in 18 fornborgar i Södermanland som daterade, genom TL eller ¹⁴C-metod eller förekomst av husterrasser Av dessa ligger följande i Rekarne:

• Hultberget/Tandasten daterad med ¹⁴C-metod brukningsfas år 410–540, har husterrasser.
• Bogsten är ¹⁴C-daterad till år 400–570 (Damell och Lorin 2008) och har husterrasser.
• Stenby i Eskilstuna är daterad med ¹⁴C-metod (Lorin 1985) till år 430–630.
• Ranstena har åtminstone en husterrass utanför borgen, ¹⁴C-daterad av Lorin från kol under mur till innan år 250.
• Vestaborgen är daterad med ¹⁴C-metod Lorin 1985 till år 430–760.

Bornfalk Back tar med en i Rekarne jag ej tar med- Eskilstuna 325 vid Ärna, den ¹⁴C dateras från kol under mur till 350 f.Kr. – 90 e.Kr (Lorin 1989). Bornfalk Back avfärdar den dateringen,  det finns fynd från en senare fas av boplatskaraktär (Bornfalk Back 2024:305). Platsen ter sig mer som en kultplats än en fornborg. Ärna/Hern kanske har med saken att göra. Jag tror inte de tidigaste proven ska avfärdas.

Västra kommunhalvan som ungefärligen motsvarar Västra Rekarne har totalt 20 registrerade fornborgar varav sex i Eskilstuna sockens västra del (av dessa finns en uppgift om Eskilstuna 548, en tidigare fornborg som nu ska vara helt förstörd).  I Eskilstuna stad finns fornborgarna vid Stenby och Kälby. Totalt troligen nio fornborgar från mellersta järnåldern.

Tumbo 37 Bogsten  och Råby Rekarne 42 Hägersberget är i en egen kategori – de är stora och troliga boplatsborgar eller befästa gårdar, de har båda stor utsikt över egen bygd.

I Tumbo socken ligger borgen vid Gunnarsskäl, västerut ligger Torpsten och vid Hjälmaren Södernäs och Visberget. Jättehällen ligger vid sjö några km nordväst om Närsjöfjärden.

I skogen mitt emellan Mälaren och Hjälmaren ligger Borghäll.

I Tumbo ska ha funnits ett Tuna (Tun-bo) på platsen för ett senare Husby. Kyrkoherdebostället i Fors socken heter Tuna men namnet har påförts sent, det ska tidigare ha kallats Fors och om det är ett ursprungligt Tuna är ovisst (Holmberg 1969)

På karta nedan har jag tagit med borgar i Åkerbo härad, i Kungsörs kommun: Ekeby och Lockmora.

Östra halvan av Eskilstuna kommun som ungefär motsvarar Östra Rekarne

En anläggning är borttagen (Eskilstuna 561), en är i stadsbebyggelse och manipulerad och ej bedömbar (Eskilstuna 531). Sannolikt är från mellersta järnåldern är: Intagsberget, Uvberget, Gredbylund och borgen nära Härsmossen; Eskilstuna 224 och 225 som ligger på på skjutbaneområdet har jag ej besökt men fått uppgifter och bilder av tidigare besökare, Mattias Lennartsson, de kan båda vara mellersta järnåldersanläggningar. Utanför staden: Vinnsberg i Barva socken, Mälby i Jäder, Tärby och Vesta i Vallby, Bälgstena i Kjula, Hultberget/Tandersten i Husby Rekarne, Ransten i Sundby och Ogaklev i Ärla socken.

Hultberget/Tandersten i Husby-Rekarne är den största fornborgen av dessa och har spår av bosättning och hantverksproduktion med husterrasser inom och framförallt utanför borgen. Den ligger vid Tandlaån som låg på en led i öst väst riktning, längre österut vid samma led ligger Ogaklev.

Ett Tuna ska ha funnits vid åkröken centralt i Eskilstuna. Även Ostra kan enligt Holmberg (2013) ha varit ett administrativt centra.

För att lättare förstå läge i förhållande till vattenleder/sjöar har jag prickat in de jag tror är mellersta järnåldersborgar manuellt på karta från SGU med strandlinje cirka år 400. Tyvärr karta utan annan topografi.

Mälarläge, eller nära Mälaren ligger: Mälby, på ö med stor Mälarutsikt, Tärby ligger vid Mälaren knappt 5 km västerut från Mälby, Tumbo 37 Bogsten torde haft vattenled från Mälaren till närheten av borgen. Även Vinnsberg i Barva har läge nära Mälaren.

Vid Eskilstunaån finns Intagsberget, Uvberget och Kälbyborgen.

Parallellt med Eskilstunaån rinner Borsöknabäcken med Stenby.

Med Hjälmarnära läge ligger Lista 7 Södernäs och Öja 38 Visberget.

I södra delen av Eskilstunaån går Tandlaviken in från Närsjöfjärden, där ligger Hultberget (Tandersten kan tänkas vara det ursprungliga namnet) och vid vattenleden i östlig riktning ligger Ogaklev.

Vid troliga leder i skogsmark ligger Lista 5 Borghäll mellan Apalsjön och en tidigare sjö vid Kronmossen.

Ekeby skans och Lockmora i Åkerbo härad ligger nära varandra, Lockmora längre in i skogen men båda nära Köpingsåsen. Ekeby låg endast någon km från dåvarande Mälarstrand.

Bälgstena ligger nära Kjulaåsen.

Gillberga 22 Jättehällen ligger i skog vid sjö, borgen nära Härsmossen likaså- inte uppenbart självklara lokalisationer. Tumbo 34 Skansberget har liknande läge. Dessa har annan borg inom några km.

Gredbylund och borgarna på skjutbanemrådet i Eskilstuna (liksom Härsmossen) ligger i skogsområdet söder om Eskilstunaslätten.

Ransten och Vesta ligger nära varandra på slättområdet öster om Eskilstuna, då en udde i Mälaren. Här finns den enorma gravhögen Grundby Limpa (”kung Inges hög”) och flera mindre storhögar. I närheten av Ransten ligger orten Ingespjuta och i närliggande Vallby socken även ett Ingeby. Enligt Hellberg 2013 finns fem Inge-orter i västra Mälarområdet.

Råby-Rekarne 42 Hägersberget ligger vid sjö.

Jämförelse mellan norra och södra delen av västra Mälaren

Topografin är i viss mån likartad på ömse sidor Mälaren med stora Mälarnära slätter genomkorsat av åsar. Arbogaån är vald som norr-söder gräns mellan söder och norr om Mälaren. Norr om Mälaren är de västmanländska borgarna minus de i kommunerna Nora och Lindesberg som är långt från mälarnära. Söder om Arbogaån är borgarna i Arboga kommun, Kungsörs kommun och Eskilstuna kommun. Det är förstås en mycket ungefärlig jämförelse.

Det verkar finnas ungefär samma antal troliga mellerstajärnåldersborgar på norra och södra sidan om västra Mälarområdet, kring 25 stycken på södra och 27 på norra sidan vattnet. Lägen vid Mälaren eller vattendrag är väsentligen lika.

I området i norr är det 48 registreringar varav någon är en trolig naturbildning. I det södra området 53 registreringar varav 3 ej bedömbara eller övrig kulturhistorisk lämning. Cirka 60 % av de anläggningar som är registrerade som fornborgar i området norr om Mälaren torde vara från mellersta järnåldern och cirka 50 % i Södermanlands västra del. Med tanke på att det finns en mängd osäkerhetsfaktorer tror jag man kan sammanfatta det med att både området norr och söder om Västra Mälaren har en hög andel borgar från mellersta järnåldern.

Det är alltså större andel mellersta järnåldersborgar i västra Mälardalen jämfört med Uppland där de är cirka 20 % av totala andelen registrerade borgar och där flertalet verkar vara av äldre datum. Så är även förhållandet på Södertörn (inte klar med övriga Södermanland än). Det finns förstås en mängd olika tolkningar av detta som lämnas därhän till jag sett hur det ser ut i övriga Södermanland där jag har några platser kvar att besöka.