Borgberget ligger på södra änden av ett nu till stor del bebyggt skogsparti, i söder gränsar berget mot Sätra ängar som under järnåldern till stor del torde varit under vatten. Berget är bönformat med en smalare sida mot ängen. Bergets brantaste parti vetter mot sydväst där det ligger ett lägre berg och utanför det Edsviken, en smal havsvik. Borgstorlek 210×100 meter. Mot nordöst-väst och sydöst dvs runt hela den mindre branta delen löper en cirka 240 meter lång stenvall, som mest 0,6 meter hög på insidan, från utsidan upp till 3 meter. Muren är mycket rasad. Det ska enligt Fornsök finnas ett kort kallmurat parti i söder. År 1997 genomfördes restaurering av ett skadat murparti, oklart om det är samma parti avses. Fornborgens inre är stort och ganska flackt och blandskogsbevuxet, delvis öppet och med några hällar. Två öppningar finns i muren.
I mitten av 1980-talet undersöktes muren och några provgropar togs upp inne i borgen. Man såg att muren överlagrade ett boplatslager från yngre bronsålder/förromersk järnålder. För utbredning av kulturlager från boplatsen se bild nedan. Cirka 20 kvm av kulturlagret är undersökt arkeologiskt med fynd av keramik, samt flintavslag, enstaka brända ben samt en knacksten. Man fann bl.a. ovanlig strimmig keramik som påträffats framförallt i den östra delen av Mälardalen, den liknade den som fanns vid höjdbosättningen Darsgärde (RAÄ Skederid 16) och även vid höjdbosättningar i Baltikum. Flintan (”Kristianstadflinta av hög kvalitet”) bestod uteslutande av avslag vars utseende tydde på en ekonomisk flint-teknik (Olausson 1995:139-142). Boplatsen här är alltså inte samtida med fornborgen utan hade upphört vid tiden då muren kom till under folkvandringstid.
Besök: Det finns parkering vid Sätraängskyrkan (några hundra meter från borgen) och på norra delen av Sätraängsvägen (på mindre än en km avstånd). Busshållplats Sätra prästgård, nära kyrkan. Besökt i oktober 2023.
Fornborgar i Mälardalen 